Det här vill jag göra för idrotten! – Utkast till idrottsministerns första anförande

Idrottsvänner!

Så glad jag är att få träffa idrotten. Jag älskar idrott och känner mej hemma i er gemenskap. Som kommunalråd i Härnösand under några år levde jag nära kulturen och idrotten. Vilket privilegium det var. Att få umgås med unga människor och med idrottsledare, som lägger ned mängder av oavlönade arbetstimmar på att bygga en bättre framtid för barn och ungdomar. Jag drömmer om en framtid, där alla barn och ungdomar som vill kan vara med i idrotten.

Jag har också levt nära den yppersta eliten, den som inspirerar oss alla och ger oss möjlighet att vara med och dela glädjen i framgången. Med stor stolthet följde jag Härnösands framgångsrika curlingdamer med Anette Norberg i spetsen. Lag Norberg, eller Lag Härnösand, som det också kallades till vår stora glädje, vann genom åren sex EM-guld, två VM- och två OS-guld.

Tjejerna från Härnösand inspirerade ungdom i hela landet. Speciellt tydligt blev det under OS, som nästan alla i vårt land följer på TV.

Ett talesätt är att ingen får en andra chans att göra ett första intryck. Då kan vi väl säga att mitt uppdrag som statsråd kunde ha börjat bättre. Regeringsförklaringen innehöll en, enligt många, till intet förpliktande formulering om idrott. Jag måste erkänna att det kan ligga en del i det. Det är lite svårt att söka tröst i att flera regeringsförklaringar inte har innehållit något alls om idrott.

Och när jag, lite nervös ska jag säga, själv fick ordet för att prata om mitt uppdrag vid presskonferensen, glömde jag idrotten.

Det verkar ha gått en förbannelse i detta med att utse och presentera idrottsministrar. För mej kunde det faktiskt ha varit ännu värre. Kom ihåg hur det var för 12 år sedan.

I september 2006 presenterade Fredrik Reinfeldt Cecilia Stegö Chiló som kulturminister i den första borgerliga regeringen efter många socialdemokratiska regeringsår. Hon fick genom journalisternas frågor först vid presskonferensen reda på att hon också skulle vara idrottsminister. ”Skämtar du? Det har ingen sagt till mej!”, svarade hon. Efter endast tio dagar fick hon avgå, men av helt andra skäl. Hon hade haft svart städhjälp och dessutom inte betalat TV-avgiften under 16 år. Det senaste är ju inte speciellt meriterande för en kulturminister. Jämfört med detta har det startat riktigt bra för mej.

Idrotten är landets största folkrörelse. Den är oftast kittet i bostadsområdet. Den är en samlingspunkt för barn och ungdomar med olika etnisk bakgrund. Där lär sig ungdomar demokrati, ansvar och respekt för sina motståndare.

Regeringen vill kraftigt förstärka den svenska idrottens möjligheter. Det statliga anslaget kommer att öka tämligen kraftigt under de kommande åren efter alltför många år av stillastående och ibland tillbakagång.

Jag började med OS-medaljer och Anette Norberg. Jag hoppas verkligen att vårt land kan få stå som värd för OS i Sverige 2026. Jag kommer att göra allt vad jag kan för att övertyga mitt eget parti om fördelarna med ett OS till Sverige. Att socialdemokraterna är positiva både på riksplanet och i Stockholmsregionen är ju ingen hemlighet. När det politiska grälet under hösten har varit extra allvarligt, skulle det kännas extra skönt med en bred politisk enighet om denna fantastiska möjlighet för vår idrott och för vårt land. Det är viktigt att vi håller samman i stora och långsiktiga frågor.

Så till något som jag har sett på mycket nära håll. I Härnösand har vi ett curlinggymnasium, som vi driver tillsammans med Svenska Curlingförbundet. Det betyder, att de som verkligen vill satsa på sin idrott får en chans att bättre kombinera den med sina studier.

Den som vill sjunga eller spela får chansen att lära sig mer, gå vägen över högskoleutbildning i musik för att slutligen få chansen i en opera på La Scala i Milano. Jag vill ge idrottsungdomarna en chans att på ett mycket bättre sätt än idag kombinera idrott och högskoleutbildning.

Här söker jag inspiration hos mina regeringskollegors partiordförande Hjalmar Branting. Han ville se ett samhälle, ”där alla får möjlighet att växa och utveckla sina bästa stämningars längtan.”

Om vi inte klarar detta går det främst ut över barn och ungdomar med sämre ekonomiska förutsättningar.

Det finns också en annan likhet mellan kulturen och idrotten. Det handlar om självständigheten. Kraften ökar när vi själva som individer och idrottsledare får välja våra sätt att utvecklas, att läsa, att lyssna på musik, att skapa. Men också att sätta målen för vår verksamhet i idrotten. Där självständigheten förtvinar, dör också kulturen och idrotten.

Regeringen avser att inom kort tillsätta en särskild parlamentarisk utredning som med stöd av RF och SOK inom ett år ska lämna förslag om hur den svenska idrottens förutsättningar kan förbättras. Det är regeringens förhoppning att denna utredning ska kunna lägga grunden till en bred politisk samsyn på idrotten och idrottens framtid.

Men framgång för svensk idrott, inte minst internationellt, förutsätter förändringar inom många områden. Det räcker inte med höjda anslag.

Statsministern har lovat mej, att en samordningsfunktion för idrott ska inrättas i Statsrådsberedningen för att stärka idrottens ställning. Företrädare för alla de departement som på något sätt berörs av idrott ska skapa förutsättningar för att tillsammans göra de förändringar som behövs för att svensk idrott ska bli världens bästa – på alla sätt.

Till sist. Ingen får en andra chans att göra ett första intryck. Jag hoppas att ni ser, att jag försöker rätta till det som gick så snett den första dagen.

Idrottsvänner! Tack för att jag fick komma.