Lars har haft förtroendeuppdrag inom den svenska idrotten sedan slutet av 1970-talet och är en av landets mest erfarna idrottsledare. Nytänkande, opinionsarbete men också stora framgångar präglar hans styrelsearbete.
Riksidrottsstyrelsen, Stockholms idrottsförbund, Fäktförbundet, Handbollförbundet, Stockholms OS-kampanj, Bosöns idrottsinstitut och nu senast Sport Campus Sweden är bara några exempel på styrelser där Lars varit ledamot eller ordförande.
1985 gav Lars ut boken ”Idrott i rörelse” tillsammans med Riksidrottsförbundets utbildningschef och Svenska Basketbollförbundets ordförande Bengt Wallin. Insatserna beskrivs så här av professor Jan Lindroth i RF: s jubileumsbok ”Ett idrottssekel 1903 – 2003”:
”På det personliga planet framstår Viktor Balck som den mest engagerade och konsekventa ideologen i svensk idrottsrörelse. Han fick ingen naturlig efterträdare…
Under den ideologiska aktiveringen från åren kring 1970 framträdde dock några personer i central ställning – i första hand Karl Frithiofson, Lars Liljegren och Bengt Wallin – som i tal och skrift utförligt diskuterade idrottens samhällsroll”.
Men idéer och samtal om idrottens ideologi har varvats med hårt arbete i idrottens vardag.
Under tiden 2001 – 2017 var Lars Liljegren ordförande i Svenska Fäktförbundet. Under den tiden har bl.a. följande hänt:
- Från 2 900 medlemmar år 2000 till 5 817 år 2016
- Från 323 fäktare med licens år 2000 till 870 år 2016
Det lokala aktivitetsstödet mäter omfattningen i barn- och ungdomsverksamheten. Under tiden 2006 – 2015 minskade de lokala aktivitetstillfällena i svensk idrott (åldrarna 7 – 20 år) från 57, 7 miljoner till 52, 1 miljoner, d.v.s. med 10 procent. Under samma tid ökade svensk fäktning från 79 978 till 100 052, d.v.s med 25 procent. Antalet fäktföreningar ökade under samma tid med 33 procent, samtidigt som minskningen var 5 procent i svensk idrott.
Förklaringarna till Svenska Fäktförbundets mycket positiva utveckling under 2000-talet är många, bl.a. ett aktivt styrelsearbete. Men den avgörande faktorn är programmet ”Fäktningen inför framtiden”, ett arbete som Lars startade och drev redan under de första ordförandeåren. Programmet utarbetades efter omfattande diskussion i hela förbundet. Det blev en bred enighet om målen och om vägarna till målen. Förbundsmöten antog nyckeltal fem år framåt för bl.a. antalet föreningar, medlemmar och lokala aktivitetstillfällen. Devisen var ”det som mäts blir gjort”. Och så blev det, vilket resultatet visar.
Svensk fäktnings ställning i den svenska idrottsdiskussionen har stärkts. Ett reviderat program antogs vid förbundsmötet på våren 2014, också det efter en bred remiss i förbundet.
Lars utsågs till hedersordförande i Svenska Fäktförbundet, när han lämnade sitt uppdrag 2017.
1985 utsågs Lars Liljegren till ordförande i Stockholms Idrottsförbund, den sammanhållande organisationen för alla idrotter i Stockholmsregionen, som omfattar ca en fjärdedel av landets idrottsverksamhet. Detta uppdrag innebar också att vara ordförande i en koncern med en omsättning på drygt 300 miljoner kr per år, då Stockholms Idrottsförbund ända sedan starten av Bingolotto ägde rättigheterna till distribution mm av lotter och andra erbjudanden.
Lars var ordförande i 22 år, fram till våren 2007. Stockholms Idrottsförbund blev en respekterad och kraftfull röst i den svenska idrottsdebatten. Ett återkommande strategiarbete var grunden till framgång. Uppmärksammade programskrifter som t.ex. ”Den goda idrotten” antogs efter omfattande remissarbeten.
Stockholms Idrottsförbund var den drivande kraften, när Stockholm bestämde sig för att söka de Olympiska sommarspelen 2004.
Lars utsågs till hedersordförande, när han lämnade ordförandeuppdraget 2007.
Två spännande, nya idrottsorganisationer har initierats av Lars: Sport Campus Sweden och Svenska Idrottsalliansen.
Mellan 2005 och 2016 var Lars ordförande i Sport Campus Sweden. Sport Campus Sweden är en ideell organisation, vars huvudsakliga syfte är att skapa goda förutsättningar för elitidrottande studenter att kombinera högskolestudier och idrott. Medlemmarna är Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholms Universitet, ca 20 specialidrottsförbund, Stockholms Idrottsförbund samt ett antal kommuner i Stockholmsregionen. Styrelsen består av företrädare från de aktuella lärosätena, kommunerna och idrottsförbunden. Organisationen grundades, då Lars var ordförande i Stockholms Idrottsförbund. Han valdes till ordförande vid det första årsmötet.
Som 29-åring, och fortfarande aktiv handbollspelare på elitnivå, valdes Lars in i Svenska Handbollförbundets styrelse 1976. Tre år därefter utsågs han till vice ordförande. Han var den drivande kraften i handbollens strategiarbete, som resulterade i programmet ”Handboll 80 – svensk handboll inför 80-talet”. Programmet medverkade till att svetsa samman förbundet och få alla organisationsled att dra åt samma håll.
1985 valdes Lars Liljegren in i den första styrelsen för SISU, Idrottsrörelsens nystartade studieförbund.
1987 – 1999 var Lars ledamot av Riksidrottsstyrelsen. Han var i första hand ansvarig för anläggningsfrågor och idrottspolitiskt arbete. Två gånger, 1999 och 2005, var Lars nominerad av många förbund till Riksidrottsstyrelsens ordförande.
Under åren 1994 – 1999 var Lars ordförande i styrelsen för Bosön, Riksidrottsförbundets idrottsinstitut och folkhögskola med ca 60 anställda och 40 miljoner kronor i omsättning vid den tiden.
Under Lars tid som ordförande gjordes de mest omfattande investeringarna i Bosöns historia. Totalt ca 70 miljoner satsades i kursgårdar, restaurang, test- och utbildningslokaler, investeringar som lyfte Bosön till ett idrottens utbildningscentrum i världsklass.
Lars Liljegren har alltid varit en stark röst i den svenska idrottsdebatten. I hundratals krönikor på Svenska Fäktförbundets och Stockholms Idrottsförbunds hemsida har han argumenterat hårt bl.a. för en starkare ställning för idrottsrörelsen i det politiska samtalet samt för idrottens självständighet i förhållande bl.a. till politiska organ.
Läs mer på www.fencing.se.
Lars Liljegren har erfarenhet från politiskt arbete i regeringskansliet, från privat sektor och från en stor kommun.
Under tiden 1982 – 1984 var han politiskt sakkunnig hos statsminister Olof Palme. 1985 utsågs han till planeringschef i Statsrådsberedningen med ansvar för samordningen av regeringens arbete med bostads- och byggfrågor.
Under tiden 1990 – 2005 arbetade han i NCC-koncernen, bl.a. som chef för affärsutveckling och som informationschef i NCC Construction Sverige AB.
2006 – 2010 hade Lars Liljegren uppdraget som chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Haninge kommun. Det innebar möjligheten att få kombinera förvärvsarbetet med kärleken både till idrotten och till kulturen.
Arbetar nu deltid som egen konsult.